Vi är stolta att presentera vår andra kull, 3 underbara små liv
Sent på kvällen dag ... började Naomi bli lite orolig, hon hade svårt att komma till ro, på natten började hon hässja och ville bara vara med husse. Hon är, enligt henne, hans hund och jag dög inte alls som stöd.
Hon spenderade större delen av dagen i sovrummet i valplådan, separerad från resten av flocken. Vid ... kom första krystvärken och efter en stund kunde man se en fosterblåsa. Efter ... hade det inte hänt så mycket mer än så, jag började bli orolig över att något inte stod helt rätt till. Jag ringde till Cilla, min stöttepelare och "foster mamma", hon som introducerat mig för utställningsvärlden och stöttat genom alla med och motgångar som har med hundarna att göra. Med henne i telefonen kände jag efter om jag kunde känna någon valp som var påväg ut, inte allt för långt in hittade jag ettpar tassar men jag kunde inte avgöra om det var fram eller baktassar. Vi kom överens om att jag skulle ringa jobbet och rådfråga dom också och fick rådet att komma in med henne. Cilla som var på gymmet släppte allt för att komma och möta upp oss på jobbet (AniCura Västra Djursjukhuset). På plats kände veterinären efter och kunde konstatera att tassarna jag känt var valpens baktassar. Vi gjorde ett ultraljud för att se om valpen fortfarande levde, det gjorde den. Vi pratade om huruvida vi skulle göra ett kejsarsnitt eller inte men kom överens om att vi skulle ge Naomi en chans att föda naturligt. Vi jobbade med henne för att gå igång och hålla igång värkarbetet. 20.45 fick vi med hjälp av veterinären ut valpen som tyvärr inte klarade sig en pied tik. Vi gjorde ett nytt ultraljud och kunde konstatera att de andra valparna levde och att vi skulle se om det räckt att få ut första valpen för att Naomi skulle klara allt själv. Vi inväntade att värkarbetet kom igång ordentligt igen, veterinären kände efter vart valpen låg, gav Naomi värkstimulerande men valpen rörde sig minimalt och den låg dessutom upp och ner så vi valde att gå vidare med kejsarsnitt.
Ut kom tre små liv, två tikar och en hane. Jag hjälpte till att gnugga igång dom små liven, Naomi fick vakna till och valparna fick dia lite innan vi gav oss av hemåt.
Naomi tyckte såklart det var lite konstigt att vakna upp efter operationen, plötsligt var hon mamma. Vi introducerade valparna långsamt och snart tog hon hand om dom som om hon aldrig gjort annat.
Veckorna valparna bodde hos oss var vi på utflykter minst en gång i veckan, testade olika sorters mat, tränade, hade många mysstunder och hanteringsträning, ståträning/stadga m.m. När valparna var 7,5 veckor gamla var dom med i en fotografering och filminspelning för AniCura, vilka små stjärnor 💜
© Copyright. All Rights Reserved.